Första gången jag såg Pigalle var nov 00 Jag tyckte han var skit ful men  testade Rida han och han hoppade som en gud men annars vad han ganska oriden men det fattade väl inte jag som endast var 12 år gammal. Vi tog hem han i Två veckor för att testa, han slog mycket med huvudet. och på en av dom värsta lektionerna kom mamma och sa .. Du vet att vi har köpt han nu! - Ingen återvändo. tårarna var nära.. Jag ville inte ha han. Men försent. fortsatte träna hästen och inte förens i feb-mars 01 så kom jag underfun med han lite mer i dressyren .
Hoppningen var egentligen aldrig nå vidare problem så. Startade Nån lätt D innan jag gick uppåt i klasserna. petade ganska ofta ett eller två hinder Men ibland kom nollorna. På hösten 01 gick vi i Div 2 laget för Orsa och tog hem segern. Sen vid årskiftet 01-02 var det dax för Slutmätning Skulle han klara 148cm? Vi skodde han några dagar före Henning sa att han kunde ta 5m till på hovarna men Han var inte Högre än 147,5 !! Red innan mätningen ca 1 timme men fick vänta 30 min innan jag fick mäta han vilket = han fick tillbaka sina kafter. Jag var riktigt jävla Nervös när jag ställde upp han gången! Och fruktansvärt glad när dom sa 148,0 cm .. vilken lättnad ..

På våren sen startade vi i Div 1 laget - minns inte slut placeringen men vi red finalen och debuterade i Lätt A fick ett stopp och nått pet.

Lite senare skulle vi starta derbyt i Orsa och gå en 18 hinder lång bana. Jag gick in med noll förväntingar och kom ut nolla själv fattade jag inte att jag var nolla förens jag kom ut, trodde jag hade minst två pet. Men inte
Omhoppningen låg på 120 cm och jag skulle rida lugnt men det gjorde jag inte la han ganska taskigt och chansade vilt. fick med mej några pet men slutade 4 och hade nästa tagit steget upp i MSV B .

På hösten sen Startade vi DM och blev tvåa :)

Under hela året gick vi också två fälttävlan blev 6a och på placering i första fälttävlan debutant. Startade också en Lätt och jag glömde vägen i terrängen och tvingades göra en volt .

Vi tränade vidare på Hösten/ Vintern och han blev bara finare och finare ..

Startade i feb 03 tävling i Orsa och han var så jäkla fin . Har aldrig känts så bra.

Sen kom olyckan , han gick omkull med en tjej som hjälpte mej med han, men han kändes endå fräsch sen gick han omkull igen med  mej på andra tävlingen på året. Och stannade ut sig i Lätt An.
åkte runt bla. Till bollnäs till nån duktig Gubbe och han grejade lite med han. Men ingenting blev bättre.
Vi tog dit vetrinären och kostaterade Sen-skada. Han blev gipsad i 4 veckor och sen skulle han vara fräsch och bara behöva ridas igång. De fyra veckorna gick och jag red igång han lugnt och försiktigt, men svullnaden kom tillbaka och vi åkte till en andra vetrinär och som sagt senskadan var inte läkt och flera månaders vila var framför oss. Han vilade 2 månader och sen skittade jag han säkert en månade och åkte på åter koll och det hade blivit bättre men oddsen att bli en hop och fälttävlansponny var inte 100% . Han fick tid och efter ca 1 1/2 år efter skadan kom så började vi hoppa lite smått igen Hösten 04 gick vi en lätt C och han var super fin men lyssnade inte 100% och blev en missbedömning i omhoppningen och jag flög av mej efter målgången :P

Sen var träningen igång vi hade hela vintern på oss att komma tillbaka.

våren kom och vi startade lätt B lätt A igen. Placerade oss i lätt A igen och han var tillbaka.
Andra lätt An gick det lite snett Pigalle fick ont i magen till lätt An och ville inte hoppa.
Där satt sig någonting i bådas huvud. och lätt A funkade inte riktigt längre . Vi satsade på Fälttävlan istället och placerade oss i 2 av 3 starter och gick Lag-SM i Borås med Lola, Emma och Linda . en av mina bästa helger. hoppningen gick skit. men i terrängen började jag gråta, då jag hade flyttat till Uppsala och skulle sälja Pigalle och gjorde min sista start med han. 
Jag flyttade såklart hem och forsatte rida sista året . Hann även med att starta en Lätt B /Lätt A i Gävlen innan 06 och den gick bra hade 8 fel i grunden men säkerheten var tillbaka.  

Gick in på mitt sista år på ponny 2006. Gick mest lätt A klasser och jobbade för nollorna Startade även MSV B fälttävlan och gick ind Svenska mästerskapet i Fälttävlan. - Kunde dock inte gemomföra hoppningen då han slog på sig på 3 sista hindet i terrängen men Jag var endå nöjd terrängen gemofördes ju galant :)
Kvalade också MSV B hoppning och hade gått en 115 klass innan .
Men Den MSV B var inte lätt Gick i Heby och dom bygger svåra banor . Pigalle hoppade verkligen jätte bra men vi kom helt fel in i Kombinationen och jag styrde undan och Pigalle blev arg och ville inge mer . Men jag kände endå att denna häst kan gå MSv B, Han kan !

Året var slut. Vi hittade köpare men han gick inte igenom vetrinär besk. kotorna som krånglade han behandlades. och vi började rida igen. på våren gick han så jäkla fint i Dressyren gjorde allt så lätt öppnor, slutor galoppombyten. Ja allt funkade. Erica började hoppa han och han började stanna och vägra gå fram. men bara i hoppsadeln? jag tänkte inte på de utan att han testade henne för på tävlingar med henne skötte han sig . Dom var två i sin första tävling och vann sin första lätt B. Men sen visade sig då jag hittade nya köpare som tog hem han till sig och deras kiropaktor gick igenom han att han hade bäckenrotering. Jag fick hem han och behandlade han och sen blev han bra. tills jag satt på hoppsadeln igen. den hade gett efter hans snea rygg. inte dressyr sadeln så den funkade han bra med. Sen så satt jag utan han på annons och folk ringde som galningar. Första som kom och kolla var Familjen Bossel från Älvdalen Emma blev frälst. Sen kom några fler men ingen som red han som Emma. Dom lånade han några träningar och Startade en tävling lätt C lätt B, pigalle lekte runt och Emma fick hänga på. 

Dom bestämde sig Han vill vi ha! Vet besk. Kotorna igen! vetrinären sa att han kanske bara är känslig testa ett halvår och sen kollar vi om de är nå förändringar. Och Ja nu är halvåret gått och han ser likadan ut i benen och Emma och Pigalle har hunnit rida ihop sig lite. Har startat  3st Lätt A (2 felfria ) och även gått en 115 där Emma fegade ur lite men dom tog sig runt. Och nu Äger jag snart inte denna Ponny längre och jag ar hittat världens bästa familj till han Familjen Bossel i Älvdalen  :)

Annars kan jag också berätta att han var svårlastade när jag köpte han. - Inte längre
Han hoppade ut från hagar- inte längre
Han var dominat - Inte längre Nu är han en super snäll ponnie . Men med lite egna ideere

Och Han var endast 6 år gammal när jag fick han idag är han 14 år och en riktigt läromästare för den som vill lära sig rida. Inte åka.


 En av våra finaste bilder tillsammans .. Hemskt jag vet!

 Mysiga stunden har vi också haft här red jag själv till vattnet med mina två ponnisar :)Silver hade vi i släptåg och det funkade fint vi brukade till och med galoppera vi tre tillsammans utan större problem :)