Har det någon gång slagit er tanken när ni via msn eller liknade frågar någon hur mår du? vad de kan få fram för reaktioner? ibland tänker jag inte på de men ibland blir jag helt gråtfärdig i lycka av att någon bryr sig, även fast de kanske inte är så man säger så bara. Egentligen vill inte personen på andra sidan veta om den dagliga ångesten man ibland bär på och allt för ofta trots att de inte stämmer säger man - bra tack sj då? så jävla dåligt att ord som är så stora egentligen bara är utfyllnad för att få igång snacket om nått helt annat..

Jag minns en gång när jag var på promenad här i vika skogarna mötte jag en äldre man, han tittade lite på mej och såg väl mitt inte så glada ansikte och verkligen med en röst som satt sig i hjärtat frågade han mej hur jag mådde, Jag sa såklart - Det är bara bra tack. För jag kunde ju inte brista ut i gråt framför än helt utomstående människa men efter att han försvann rann tårarna länge, Det var en blandning av att få ut sig allt men också en lycka att han verkligen verkade bry sig. Bara genom att säga orden. Han kanske inte menade de han sa men för mej så var det verkligt och även fast han inte såg mej gråta och sa de är bra de kommer bli bra gråt du så hade denna människa verkligen en helade kraft.

Så hur mår du egentligen?