Tid kan vara det bästa helt klart men också det sämsta att låta tiden ha sin gång och se vart det bär av eller att tiden gör att man glömmer bort att glappet blir för stort och att man inte tog vara på den tiden man hade. Så känns det just nu om jag bara hade gjort allt lite tidigare!

Men egentligen är det väl inget att gråta över, mjölken är ju redan spilld och jag kan inte spela tillbaka. Inte ens 1 minut kan jag klippa bort och det suger !

Nu ska jag åka hemåt till lilla Mora och plugga i min ensamhet, men det kan nog bli bra att låta Arbetsterapi ta över min hjärna totalt är nog det bästa . (sitter snart och självplågar mig det vet vi) men det är väl tanken som räknas och allt har ju inte en dålig utgång jag bara som tror det. Hoppet lever i allafall!

Ting Ting !

Pernilla