Nasse
Jag kan inte påstå att jag gråter, men jag kan inte heller påstå att jag ler inför det här. Det känns i mitt hjärta som en sten och jag undrar fortfarande om jag verkligen gör rätt. Hela den här hösten har varit så intensiv på alla vis. Kanske om jag hade stannat och tänkt tidigare så kanske det blivit på nått annat vis. Men i morgon står jag där och skills från dig och det känns ganska tragiskt. Du är bra, du kommer bli så bra. Med någon annan.
Men någonstanns intalar jag mig själv att jag måste släppa taget liksom mycket annat, och låta dig gå.
Men någonstanns intalar jag mig själv att jag måste släppa taget liksom mycket annat, och låta dig gå.
Kommentarer
Trackback
